Superfood

Superfood kallas mat som är extra näringsrik och närigstät, proppfull med härliga vitaminer, mineraler och antioxidanter! Sånt som gör att man mår bra helt enkelt. I dagens samhälle, med föroreningar, snabbmat och stress kan det vara svårt för oss att ge kroppen all den näring som den behover. Genom att äta superfoods så hjälper vi oss själva att må lite bättre och underlättar i kroppens arbeta att hålla oss friska och energifyllda.

Spirulina
Spirulina är en blå-grön alg som lever i sötvatten och har en enorm förmåga att fånga upp solens energi. Detta gör att den är en av naturens näringsrikaste livsmedel, full av klorofyll och fosfor. Spirulina är även en god källa för vitamin B12, järn, vitamin E, kalcium, magnesium och en komplett protein, vilket gör den till ett extra bra tilskott för vegetarianer och veganer. Genom att regelbundet konsumera spirulina så bygger man upp sitt immunförsvar, skyddar levern och hjälper även matsmaltningen att fungera optimalt. Här på Visthuset så använder vi Spirulina i vår supersmoothie ”Husets Gröna” och även i de mumsiga gröna energibollarna.

Maca
Macaroten växer högt i Anderna i Peru och Bolivia och har använts av Inkafolket i tusentals år för att öka styrka och uthållighet. Liksom alla superfoods så är macapulvret väldigt näringsrikt och innehåller bland annat vitamin B1, B2, B12, C och E, samt mineraler så som kalcium, fosfor, zink, magnesium och järn. Så för att få extra energi och stärka immunförsvaret på samma gång så ha lite macapulver i nästa smoothie.

Rå kakao
Ännu en produkt fullproppad med nyttigheter, över 300 kemiska enheter, vilket gör den till en av de mest komplexa och näringsrika födoämnena som finns. Förutom antioxidanter, nyttiga fetter, proteiner och vitaminer så innehåller den också betydande mängder av magnesium, kalcium, järn, kalium, fosfor, krom och olika B vitaminer. Rå kakao kan anvandas till exempelvis i smoothies och i raw food ”bakning”, såsom energibollar eller raw energy bars. Mums!

Rawfood

Raw food är en kost baserad på frukt, grönsaker, rotsaker, nötter, frön och torkade frukter som inte hettas upp över 42 grader. På så sätt bevaras maximalt med näring och enzymer.

Ökad livskraft
Kallpressade oljor, alger, superfoods, skott och groddar förekommer också inom raw food. Raw food sägs vara kosten som bevarar din ungdom, tar fram ditt allra vackraste jag och fyller ditt liv med livskraft.

En livsstil
Raw food har gått från att vara en ”ny trendig diet” i början av 2000-talet till något som är accepterat som ett livsstilsval. På samma sätt som man kan välja att vara vegetarian eller vegan så kan man säga att man äter raw.

Vi har raw food
Det kan fortfarande vara svårt att hitta alternativ om man äter ute som inte innebär en ”vanlig” sallad. Det vill vi ändra på! Vi har alltid ett par alternativ på var meny som är Raw. Till exempel en härlig pizza och en tricolore pasta. Men det går självklart lika bra att äta rawfood utan att följa nån strikt diet, bara för att det är så himla gott och bra för dig!

Fritt från mejeriprodukter och gluten
Raw food är naturligt fri från mejeriprodukter och gluten så den går bra att äta om man har allergier.

Utöver vår matmeny så har vi även energibollar, cashewrutor och smoothies som funkar alldeles utmärkt som fika eller mellis. I butiken säljer vi även RAW bars och våra egna raw food kex. Mums!

Vi vill inspirera till att man ska kunna utforska konceptet raw food.
Böcker om raw food på svenska
Raw Food: ett lattare liv pa tre veckor – Erica Palmcrantz Aziz
Pigg och glad med RAW FOOD – Vibeke Amdisen
Raw food pa svenska – Erica Palmcrantz och Irmela Lilja
Raw food med tva detox veckor – Ulrika Davidsson
Karins grona varld: Livsstil & Raw Food – Karin Haglund
Den galna sexiga dieten – Kris Carr

Det finns även en uppsjö av böcker om Raw food på engelska.
Rawfoodkex
Innehåller linfrön, vita och svarta sesamfrön, pumpakärnor och havssalt. Kexen är torkade i torkugn på 42 grader, då behåller man massor av näring som gör gott i magen.

Ekologiskt

Det finns många fördelar med att konsumera ekologiska produkter. Både för den egna hälsan och för miljön i stort.

Här på Visthuset använder vi KRAV-märka produkter, vilket innebär att livsmedlen producerats med extra hänsyn till djur och natur. Alla de 4000 KRAV-gårdar som finns i Sverige kontrolleras minst en gång om året. Idag finns ca 6200 KRAV-märka produkter och fler än 2000 KRAV-certifierade livsmedepsföretag, butiker och restauranger enligt KRAVs hemsida*. Vi är stolta att vara en av dessa!

Naturlig produktion
Ett KRAV-godkänt jordbruk bygger på att hålla produktionen så naturlig som möjligt. Inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO) får förekomma. Även djuren ska ha det så bra som möjligt och kunna bete sig naturligt, vilket innebär att vistas ute, beta fritt i hagar och ha gott om plats. Det får inte heller användas hormoner och antibiotika på ekologiska gårdar, något som tyvärr blir allt vanligare på konventionella gårdar.

Få tillsatser
Även den färdiga produkten ska vara naturlig, inga syntetiska aromämnen, smakförstärkare eller färgamnen får förekomma i KRAV-produkter. Av de 300 tillsatser som är tillåtna i Sverige så tillåter KRAV ca 25. Eftersom de frukter och grönsaker som odlas ekologiskt inte blir utsatta för konstgödsel så är de ofta mindre, beroende på mindre vatten, men istället mycket mer smakrika och innehåller också mer vitaminer och mineraler.

Ekologiska produkter är alltså bra för djuren, bra för naturen och bra för oss konsumenter!

Pumpasoppa med chili & kokosmjölk

4 port

1 kg pumpa butternut eller muskat
300 gr morot
1 msk riven ingefära
1 bit citongräs
1 vitlöksklyfta
1 lime saft och skal
1 röd chili
2 msk olja
5 dl vatten
2 msk buljong
2 dl kokosmjölk
Salt och peppar efter smak

Så här gör du
Skala pumpan och gröp ur kärnhuset. Dela pumpan och moroten i mindre bitar. Dela citrongräset i mindre bitar och mixa det tillsammans med oljan, vitlökskyftan, ingefäran och chilin till en slät pasta. Fräs nu kryddpastan i en stor kastrull och lägg sedan ner moroten och pumpan och låt den få lite färg. Slå på vatten, buljong och lime. Låt puttra tills pumpan och moroten är mjuka, mixa soppan slät och tillsätt kokosmjölken. Koka upp och smaka av.

Häll upp i fina soppskålar och garnera med pumpakärnor eller några andra fina frön.

Blackbeanburger

4 portioner
400 gr kokta svarta bönor
0,5 gul lök, finhackad
2 st vitlöksklyftor, riven
1 dl avorioris
0,5 msk spiskummin
1 tsk mald fänkål
1 nypa chiliflakes
1 tsk mald kummin
3,5 dl vatten
2 msk maizena
1 tsk salt
olja

Så här gör du
Fräs gul lök och vitlök i olja. Tillsätt spiskummin, fänkål, chiliflakes, kummin och avorioris. Slå på vattnet och koka riset helt klart. Kyl ner riset och mixa i matberedare. Lyft ur riset och mixa sen bönorna. Blanda ihop riset med bönorna för hand och tillsätt saltet och maizena, smaka av. Tillsätt eventuellt mera kryddor och salt. Forma till 
burgare á 120 gram.

Hetta upp olja i en stekpanna och stek burgarna tills de fått fin färg. Kör in dem i ugnen och baka klart i 150 grader värme i ca 10 minuter.

Tillbehör
Kålslaw
3 st blad savoykål
1 st äpple
0,5 st fänkål
0,5 st rödlök (i båtar)
0,5 dl majonäs
0,5 dl crème fraiche
1 msk dijon
salt, svartpeppar

Strimla grönskerna och blanda med majonäs, crème fraiche och dijonsenap. Smaka av med salt och peppar.

Paprika & chilidip
2 dl majonäs
2 msk ajvar relish
0,5 msk paprikapulver
0,5 tsk torkad chiliflakes
1 st vitlöksklyfta, riven
salt

Blanda samtliga ingredienser och smaka av. Tillsätt gärna mer chili för mer hetta.

Hur mycket vatten ska man dricka?

En fråga som det ofta pratas om är gällande hur mycket vatten man bör dricka varje dag. Frågar du folk kan du nog få lika många svar som det finns dryckesvarumärken i butikerna. Att vatten är livsnödvändigt är det ingen tvekan om. Vi kan vara utan mat i många dagar, men utan vätska klarar vi oss inte länge. En vuxen människa består av cirka 60 procent vatten, och för en nyfödd är den siffran otroliga 80 procent. Vattnet lämnar vår kropp genom avdunstning, att vi reglerar kroppstemperaturen genom att svettas ut det, och via urinen som hjälper oss att bli av med slaggprodukter och reglera saltbalansen i kroppen. Vi måste därmed tillföra vatten till kroppen, men hur mycket vatten bör man dricka?

Kan man dricka för mycket?

Många i dag lever efter principen ju mer desto bättre när det gäller vattendrickande, och det är också så vi fått lära oss. Medier ger ofta råd om att vi ska dricka mycket för att inte riskera vätskebrist. Många går runt och bär på en vattenflaska som de konstant klunkar ur under dagen, något som framför allt blev populärt under 80-talet. Men faktum är att övervätskning inte alls är speciellt bra för oss. Om det inte rör sig om enorma mängder kan vi i regel kissa ut överskottet, men njurarna har också en maxkapacitet för hur mycket de kan utsöndra per dygn, och om vi ständigt dricker och kissar så kan vi också störa balansen i kroppen.

Akutmottagningarna har flera fall om året med människor som är vattenförgiftade, exempelvis långdistanslöpare som dricker stora mängder vatten innan ett lopp. Kroppen kan inte lagra vatten, och därför är det bättre att dricka lite och ofta när man tränar. Vattenförgiftning innebär en rubbning i elektrolytbalansen vilket betyder att man har saltbrist. Mängden vätska i blodet är för stor och natriumhalterna späds ut. Detta kan bland annat leda till ödem i hjärnan, vilket är livshotande.

Hur mycket vatten ska man dricka?

Många vill ha en siffra för hur många liter vatten eller hur många glas vatten man bör dricka om dagen, men riktigt så enkelt är det inte. Det beror på faktorer som hur varmt det är, om man rör sig mycket eller bara ligger på soffan, hur mycket man väger och hur mycket vätska man får i sig i övrigt. Mycket av det vatten vi får i oss kommer nämligen från annat vi dricker och äter under dagen. Vi kollade med företaget http://vattentornet.com som tillverkar och erbjuder vattenmaskiner vad deras råd är. Även om det som sagt varierar mycket är grundregeln 1,5 – 2 liter per dag för en vuxen person enligt Vattentornet.

Huvudvärk är ett vanligt symptom på vätskebrist och vid svårare fall drabbas man av minskad urinmängd, uttorkade slemhinnor, insjunken hud och trötthet. Det är dock ovanligt att vuxna människor som är friska får i sig för lite vatten. Att hålla koll på urinen är ett bra sätt för att undvika vätskebrist. Så länge den inte är mörk och koncentrerad så får man i sig tillräckligt med vatten. Det bästa är att dricka när man är törstig, och kanske tänka lite extra på vattenintaget om det är väldigt varmt eller om man är fysiskt aktiv. Men vuxna har generellt också ganska bra tolerans för slarv – vi kan dricka lite för mycket eller lite för lite utan att det är medicinsk farligt. Så tänk inte allt för mycket på vattenkonsumtionen, den klarar sig oftast själv.

Cidermarinerad lax


Fläderlag
1 liter Fläderblomsdryck med citron ( spara lite till
creme fraichen)
5 stjärnanis
1 ½- 2 tsk salt
Till garnering
citronskivor
hackad dill
skivat smör
Tillbehör
Creme fraiche
Fläderblomsdryck
salt och peppar
Koka upp fläderlagen och låt koka 10-15 minuter. Låt
svalna och kyl ner och häll i en ugnsfast form. Lägg i
laxsida eller bitar och se till att lagen täcker. Täck över
med plastfolie och ställ i kylen över natten.
Ta fram formen och häll av lagen. (Skall inte användas
mer).
Garnera med citron, hackad dill och skivat smör. In
i ugnen 180° 15-20 min. beroende på laxens storlek.
Servera kall med grönsallad, kokt färskpotatis och en
klick creme fraiche smaksatt med fläderblomsdryck salt
och peppar.

Kalops på danska

Jag har kommit fram till att den danska mormor-rätten Bankekød kanske kan vara en dansk variant av det som ni svenskar kallar för kalops. Kalops är en rätt, som har förbryllat mig i flera år, mest för att jag fram tills nyligen inte hade någon aning om vad detta konstiga namn kunde innehålla för märkvärdigheter. Kalops, kalops, kalops – om man säger det för många gånger förlorar ordet all mening… Men det är alltså inte mer konstigt än nötkött och lök i en gryta. Vem kunde ha vetat det?

Här är mitt recept på ”kalops på danska” dvs bankekød. Egentligen är bankekød en gammal rätt, men jag tror aldrig jag har smakat det förrän jag gjorde en stor gryta lördag kväll som skulle ätas dagen efter. En perfekt söndagsmiddag. Rätten heter bankekød eftersom att man ”banker” dvs slår lite på köttet med en kötthammare eller liknande. Servera rätten med en god potatis- eller rotfruktsmos och lite inlagd gurka eller inlagda rödbetor.

Ingredienser bankekød:
ca 1 kg högrev av nöt, eller en annan utskärning som ska koka länge i grytan
4 gula lök
2-3 msk vetemjöl
salt & peppar
smör & olja till stekning
1 dl rödvin
6-7 dl bouillon (jag är inte för fin för att använda en tärning)
3-4 lagerblad
10-15 hela pepparkorn

Så lagar du kalops på danska:
Skär köttet i relativt tunna skivor, mellan 1 och 1½ cm. Slå lite lätt på skivorna tex med en kötthammare eller den platta sidan av en tung kniv. Lägg mjölet i en tallrik, blanda i salt och peppar och vänd köttet i mjölet. Bryn sen köttet lite i taget i lite smör och neutral olja i en ganska varm gryta. När köttet är brynt tar du upp det och lägger det i en skål. När allt kött är stekt häller du ca. 2 dl bouillon i grytan och kokar in den några minuter. Häll sedan bouillonen från grytan över till köttet i skålen.

Skär löken i halvor och sen i skivor. Stek löken i lite smör och olja tills de är mjuka och gyllene. Häll rödvin och all bouillon tillbaka i grytan och lägg i köttet. Tillsätt 10-15 pepparkorn och 3-4 lagerblad och låt sen grytan sjuda under lock tills köttet är supermört. Det kan ta 1½-2 timmar. Sen är det bara att servera.

Sportstårta

Detta är min utgåva av den legendariska Sportskage! På Köpenhamns äldsta konditori La Glace blev sportskagen gjord för första gången i 1891. Den gjordes till premiären på en teaterpjäs som hette ”Sportsmænd” och därav blev namnet på tårtan Sportskage. Inte för att tårtan är specielt sportig eller hälsosam. Tvärtom. Mest består den av socker och grädde. Men god är den. Egentligen går det inte alls att beskriva HUR god den är! Man får helt enkelt laga den själv eller åka ned till La Glace i Köpenhamn och smaka på den.

Denna version är lite modifierad från originalet och lite enklare att laga. Tårtan består av en makronbotten och därpå en kräm av vispat grädde med nougat. Jag har tagit bort de små karameliserade petit choux (profiteroles) som i originalutgåvan pyntar tårtan och har dekorerat tårtan med lite mindre vispad grädde, men jag tycker den fungerar mycket bra ändå. Och smaken är intakt!

(Och ja, det är 2 tårtor på bilden och ja, jag har gjord dem själv – samtidigt! Jag är inte galen, men hade bakat dem till fredagsfikat på jobbet sista fredag.)

Yes, då är det bara att börja med din sportskage, det är inte svårt:

Ingredienser till sportskage:
Nougat:
75 g hasselnötter
150 g socker

8 dl vispgrädde (ca. 2 dl är till pynt)

Makronbotten:
250 g mandelmassa
350 g socker
3 äggvitor

Så här lagar du sportskage:
Makronbotten:
Skär mandelmassan i bitar och lägg den i en matberedare och kör tills den är findelad tillsammans med sockret (eller riv den på ett rivjärn om du inte har en matberedare och blanda väl med sockret). Sen häller du äggvitorna i matberedaren och kör några varv tills smeten är jämn. Häll smeten i en stor rund bakform med bakplåtspapper och grädda på 175 grader i ugnen i ca. 30 minuter. Låt den svalna helt innan du lägger på krämen.

Nougatkräm:
Rosta hasselnötterna på en tor panna och ställ dem åt sidan. Akta så att de inte får för mycket och blir brända. Smält sockret på pannan, låt det bli lite ljusbrunt och lägg sedan i hasselnötterna en liten stund och blanda dem med sockret. Häll ut din nougat på ett bakplåtspapper (Varning: det är MYCKET VARMT!) och låt det svalna. När nougaten är helt kall kan du hacka den med en stor kniv. Om du ändå inte bryr dig om din matberedare kan du hacka nougaten grovt med kniven och sen hacka det färdigt i matberedaren. Min överlevde. Däremot tycker jag bäst om när nougaten inte är för finhackad, då blir det lite crunch i tårtan sen. Vispa grädden, ta ca 2 dl åt sidan till dekoration och blanda i den hackade nougat i resten.

Sen är det bara att forma tårtan: Lägg nougatkrämen på din makronbotten och ge den en rundad ovansida. Häll resten av den vispade grädden i en spritspåse och pynta kanterna på tårtan så det ser fint ut. Nu har du en Sportskage Glada Dansken-style! Om du är sugen på att göre den precis som på konditoriet La Glace med karameliserade petit choux som pynt och med mer vispad grädde hittar du ett mer ”korrekt” recept här hos Brødrene Price, som gjorde en Sportskage i ett av deras tv-program. Mycket underhållande tv-program by the way.

Hoppas du tycker om min version av sportskagen!

Danskt rågbröd med surdeg och solroskärnor

Danskt rågbröd är antagligen det enda som Danmark har bidragit med till världens matkultur och utgör fortfarande en bas i den goda danska husmanskosten, även om jag har hört att det konkurreras av vitt bröd, pasta och ris. Som dansk i Sverige är det inte helt enkelt att hitta bra danskt rågbröd. Många svenska bagerier säljer så kallat ”danskt rågbröd”, men i en utgåva som är lite för sirapsöt för mina danska smaklökar. Rågbröd ska enligt mig helst vara lite syrligt, innehålla massor av kärnor och frön och vara bakat på surdeg. Så nu har jag kastat mig ut i att baka eget rågbröd. Jag tycker själv det blev mycket lyckat och smakar gott.

Receptet på danskt rågbröd är från Camilla Plums programserie ”Boller af stål” . Det innehåller ingen jäst men kräver däremot en bra, levande surdeg. Utöver den oförutsägbara surdegen är det ett mycket enkelt rågbröd att baka, då alla ingredienser blandas ihop vid ett tillfälle. Jag har halverat ingredienserna i det ursprungliga receptet, så det blir 1 fint danskt rågbröd av denna portion.

Ingredienser danskt rågbröd:
1,5 dl surdeg
2,5 dl krossade rågkärnor
2,5 dl rågmjöl
2,5 dl vetemjöl
ca 3,5-4 dl vatten
1 msk sirap
0,5 msk salt
0,5 dl linfrön
1,5 dl solroskärnor
Lite smör till när brödet är färdigbakat

Så bakar du danskt rågbröd:
Blanda ihop alla ingredienser i en stor bunke. Låt gärna degen stå en halvtimmes tid så att kärnor och mjöl kan suga åt sig vätskan. Då är det lättare att få rätt konsistens på degen sedan. Som med all annan bakning är det viktigt att känna av degen. Om degen är för blöt eller för torr får man justera med mer mjöl eller vatten. Den ska vara enkel att röra runt i med en slev, men inte för flytande. Man får öva sig!

Häll degen i en brödform med bakplåtspapper i och lägg en blöt handduk över. Låt den jäsa 12 timmar i rumstemperatur. Sen prickar du hål i degen med en tunn pinne hela vägen ned till botten av formen. Då kan brödet släppa ut ånga så att det inte blir ett stort lufthål mellan bröd och skorpa.

Sedan bakar du rågbrödet vid 200 grader i 60-65 minuter. Jag bakade mitt i 55 min och jag tycker att det var lite i underkant, så ge det gärna lite extra. Ett rågbröd som är bakat för lite är inte speciellt roligt. När det har kommit ut ur ugnen kan man lägga på några klickar smör på toppen och smörja ut på brödet. När rågbrödet har svalnat och nästan är kallt kan man lägga det i en plastpåse, då blir skorpan inte så hård. Egentligen tycker jag om en lite knaprig skorpa på mitt rågbröd, men det ska vara så man kan skära ut brödet i skivor och äta det utan att det går helt sönder.

Lycka till med ditt danska rågbröd!