Hur mycket vatten ska man dricka?

En fråga som det ofta pratas om är gällande hur mycket vatten man bör dricka varje dag. Frågar du folk kan du nog få lika många svar som det finns dryckesvarumärken i butikerna. Att vatten är livsnödvändigt är det ingen tvekan om. Vi kan vara utan mat i många dagar, men utan vätska klarar vi oss inte länge. En vuxen människa består av cirka 60 procent vatten, och för en nyfödd är den siffran otroliga 80 procent. Vattnet lämnar vår kropp genom avdunstning, att vi reglerar kroppstemperaturen genom att svettas ut det, och via urinen som hjälper oss att bli av med slaggprodukter och reglera saltbalansen i kroppen. Vi måste därmed tillföra vatten till kroppen, men hur mycket vatten bör man dricka?

Kan man dricka för mycket?

Många i dag lever efter principen ju mer desto bättre när det gäller vattendrickande, och det är också så vi fått lära oss. Medier ger ofta råd om att vi ska dricka mycket för att inte riskera vätskebrist. Många går runt och bär på en vattenflaska som de konstant klunkar ur under dagen, något som framför allt blev populärt under 80-talet. Men faktum är att övervätskning inte alls är speciellt bra för oss. Om det inte rör sig om enorma mängder kan vi i regel kissa ut överskottet, men njurarna har också en maxkapacitet för hur mycket de kan utsöndra per dygn, och om vi ständigt dricker och kissar så kan vi också störa balansen i kroppen.

Akutmottagningarna har flera fall om året med människor som är vattenförgiftade, exempelvis långdistanslöpare som dricker stora mängder vatten innan ett lopp. Kroppen kan inte lagra vatten, och därför är det bättre att dricka lite och ofta när man tränar. Vattenförgiftning innebär en rubbning i elektrolytbalansen vilket betyder att man har saltbrist. Mängden vätska i blodet är för stor och natriumhalterna späds ut. Detta kan bland annat leda till ödem i hjärnan, vilket är livshotande.

Hur mycket vatten ska man dricka?

Många vill ha en siffra för hur många liter vatten eller hur många glas vatten man bör dricka om dagen, men riktigt så enkelt är det inte. Det beror på faktorer som hur varmt det är, om man rör sig mycket eller bara ligger på soffan, hur mycket man väger och hur mycket vätska man får i sig i övrigt. Mycket av det vatten vi får i oss kommer nämligen från annat vi dricker och äter under dagen. Vi kollade med företaget http://vattentornet.com som tillverkar och erbjuder vattenmaskiner vad deras råd är. Även om det som sagt varierar mycket är grundregeln 1,5 – 2 liter per dag för en vuxen person enligt Vattentornet.

Huvudvärk är ett vanligt symptom på vätskebrist och vid svårare fall drabbas man av minskad urinmängd, uttorkade slemhinnor, insjunken hud och trötthet. Det är dock ovanligt att vuxna människor som är friska får i sig för lite vatten. Att hålla koll på urinen är ett bra sätt för att undvika vätskebrist. Så länge den inte är mörk och koncentrerad så får man i sig tillräckligt med vatten. Det bästa är att dricka när man är törstig, och kanske tänka lite extra på vattenintaget om det är väldigt varmt eller om man är fysiskt aktiv. Men vuxna har generellt också ganska bra tolerans för slarv – vi kan dricka lite för mycket eller lite för lite utan att det är medicinsk farligt. Så tänk inte allt för mycket på vattenkonsumtionen, den klarar sig oftast själv.

Cidermarinerad lax


Fläderlag
1 liter Fläderblomsdryck med citron ( spara lite till
creme fraichen)
5 stjärnanis
1 ½- 2 tsk salt
Till garnering
citronskivor
hackad dill
skivat smör
Tillbehör
Creme fraiche
Fläderblomsdryck
salt och peppar
Koka upp fläderlagen och låt koka 10-15 minuter. Låt
svalna och kyl ner och häll i en ugnsfast form. Lägg i
laxsida eller bitar och se till att lagen täcker. Täck över
med plastfolie och ställ i kylen över natten.
Ta fram formen och häll av lagen. (Skall inte användas
mer).
Garnera med citron, hackad dill och skivat smör. In
i ugnen 180° 15-20 min. beroende på laxens storlek.
Servera kall med grönsallad, kokt färskpotatis och en
klick creme fraiche smaksatt med fläderblomsdryck salt
och peppar.

Kalops på danska

Jag har kommit fram till att den danska mormor-rätten Bankekød kanske kan vara en dansk variant av det som ni svenskar kallar för kalops. Kalops är en rätt, som har förbryllat mig i flera år, mest för att jag fram tills nyligen inte hade någon aning om vad detta konstiga namn kunde innehålla för märkvärdigheter. Kalops, kalops, kalops – om man säger det för många gånger förlorar ordet all mening… Men det är alltså inte mer konstigt än nötkött och lök i en gryta. Vem kunde ha vetat det?

Här är mitt recept på ”kalops på danska” dvs bankekød. Egentligen är bankekød en gammal rätt, men jag tror aldrig jag har smakat det förrän jag gjorde en stor gryta lördag kväll som skulle ätas dagen efter. En perfekt söndagsmiddag. Rätten heter bankekød eftersom att man ”banker” dvs slår lite på köttet med en kötthammare eller liknande. Servera rätten med en god potatis- eller rotfruktsmos och lite inlagd gurka eller inlagda rödbetor.

Ingredienser bankekød:
ca 1 kg högrev av nöt, eller en annan utskärning som ska koka länge i grytan
4 gula lök
2-3 msk vetemjöl
salt & peppar
smör & olja till stekning
1 dl rödvin
6-7 dl bouillon (jag är inte för fin för att använda en tärning)
3-4 lagerblad
10-15 hela pepparkorn

Så lagar du kalops på danska:
Skär köttet i relativt tunna skivor, mellan 1 och 1½ cm. Slå lite lätt på skivorna tex med en kötthammare eller den platta sidan av en tung kniv. Lägg mjölet i en tallrik, blanda i salt och peppar och vänd köttet i mjölet. Bryn sen köttet lite i taget i lite smör och neutral olja i en ganska varm gryta. När köttet är brynt tar du upp det och lägger det i en skål. När allt kött är stekt häller du ca. 2 dl bouillon i grytan och kokar in den några minuter. Häll sedan bouillonen från grytan över till köttet i skålen.

Skär löken i halvor och sen i skivor. Stek löken i lite smör och olja tills de är mjuka och gyllene. Häll rödvin och all bouillon tillbaka i grytan och lägg i köttet. Tillsätt 10-15 pepparkorn och 3-4 lagerblad och låt sen grytan sjuda under lock tills köttet är supermört. Det kan ta 1½-2 timmar. Sen är det bara att servera.

Sportstårta

Detta är min utgåva av den legendariska Sportskage! På Köpenhamns äldsta konditori La Glace blev sportskagen gjord för första gången i 1891. Den gjordes till premiären på en teaterpjäs som hette ”Sportsmænd” och därav blev namnet på tårtan Sportskage. Inte för att tårtan är specielt sportig eller hälsosam. Tvärtom. Mest består den av socker och grädde. Men god är den. Egentligen går det inte alls att beskriva HUR god den är! Man får helt enkelt laga den själv eller åka ned till La Glace i Köpenhamn och smaka på den.

Denna version är lite modifierad från originalet och lite enklare att laga. Tårtan består av en makronbotten och därpå en kräm av vispat grädde med nougat. Jag har tagit bort de små karameliserade petit choux (profiteroles) som i originalutgåvan pyntar tårtan och har dekorerat tårtan med lite mindre vispad grädde, men jag tycker den fungerar mycket bra ändå. Och smaken är intakt!

(Och ja, det är 2 tårtor på bilden och ja, jag har gjord dem själv – samtidigt! Jag är inte galen, men hade bakat dem till fredagsfikat på jobbet sista fredag.)

Yes, då är det bara att börja med din sportskage, det är inte svårt:

Ingredienser till sportskage:
Nougat:
75 g hasselnötter
150 g socker

8 dl vispgrädde (ca. 2 dl är till pynt)

Makronbotten:
250 g mandelmassa
350 g socker
3 äggvitor

Så här lagar du sportskage:
Makronbotten:
Skär mandelmassan i bitar och lägg den i en matberedare och kör tills den är findelad tillsammans med sockret (eller riv den på ett rivjärn om du inte har en matberedare och blanda väl med sockret). Sen häller du äggvitorna i matberedaren och kör några varv tills smeten är jämn. Häll smeten i en stor rund bakform med bakplåtspapper och grädda på 175 grader i ugnen i ca. 30 minuter. Låt den svalna helt innan du lägger på krämen.

Nougatkräm:
Rosta hasselnötterna på en tor panna och ställ dem åt sidan. Akta så att de inte får för mycket och blir brända. Smält sockret på pannan, låt det bli lite ljusbrunt och lägg sedan i hasselnötterna en liten stund och blanda dem med sockret. Häll ut din nougat på ett bakplåtspapper (Varning: det är MYCKET VARMT!) och låt det svalna. När nougaten är helt kall kan du hacka den med en stor kniv. Om du ändå inte bryr dig om din matberedare kan du hacka nougaten grovt med kniven och sen hacka det färdigt i matberedaren. Min överlevde. Däremot tycker jag bäst om när nougaten inte är för finhackad, då blir det lite crunch i tårtan sen. Vispa grädden, ta ca 2 dl åt sidan till dekoration och blanda i den hackade nougat i resten.

Sen är det bara att forma tårtan: Lägg nougatkrämen på din makronbotten och ge den en rundad ovansida. Häll resten av den vispade grädden i en spritspåse och pynta kanterna på tårtan så det ser fint ut. Nu har du en Sportskage Glada Dansken-style! Om du är sugen på att göre den precis som på konditoriet La Glace med karameliserade petit choux som pynt och med mer vispad grädde hittar du ett mer ”korrekt” recept här hos Brødrene Price, som gjorde en Sportskage i ett av deras tv-program. Mycket underhållande tv-program by the way.

Hoppas du tycker om min version av sportskagen!