Kött eller inte?

Nyligen klassade WHO, Världshälsoorganisationen, kött som charkuterier och övrigt rött kött cancerframkallande eller troligen cancerframkallande. Inte bara är det till viss del dåligt för hälsan, det är även en stor miljöbov. Etiskt finns det heller inte några särskilt bra skäl till att äta kött. Men ändå så gör vi det.

Med rött kött menas all mat som härrör från däggdjurs muskler och med charkuterier menas sådant kött som undergått någon sorts process.

På Livsmedelsverket finns statistik kring svenskarnas matvanor att ta del av. Undersökningar där visar på att matvanorna i Sverige, bland vuxna, har blivit bättre men att det fortfarande finns en del att önska. Ur ett folkhälsoperspektiv är det fortfarande alldeles för lite grönsaker, frukt, fullkorn och desto mer fett, socker, salt och annat onyttigt.

Ersätt med nyttigt från växtriket
På samma hemsida kan man även läsa om vegetarisk mat, som intresset har ökat kring. Den som vill sluta äta kött har alla möjligheter att göra så, särskilt när man har lite kunskaper om de livsmedel som är viktiga att få i sig när man inte längre äter kött. Dessa är baljväxter inräknat bönor, ärtor, linser, tofu och andra sojaprodukter, samt fullkornsprodukter, grönsaker och rotfrukter, frukter och bär, magra mejeriprodukter samt extra tillskott av B12 och vitamin D. Socker bör man även som vegetarian undvika, detta näringsämne bidrar inte med någon näring alls.

Det finns vidare stora hälsovinster att göra om man bestämmer sig för att gå över till växtriket, och äter just bra med frukt, grönsaker, baljväxter samt annat som vi nämnt ovan. En vegetarian löper mindre risk att drabbas av flera olika sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancerformer och högt blodtryck som i sin tur kan leda till olika sjukdomstillstånd om det går tillräckligt långt.

Goda råvaror

En fin middag och ett riktigt gott Italienskt vin, från exempelvis vingruppen.se/wineworld/Italienska-viner/ gör en fredagskväll komplett. Det som gör det lite extra smaskigt är att veta att de råvaror som man använder i sin mat är lokalproducerade eller i alla fall ekologiska. Men ekologiskt vin är inte alltid bättre än vanligt vin, det kan nämligen vara besprutat med tungmetaller.

Men det är inte alltid man kan lite på att ekologiskt vin är miljövänlig, det behöver inte finnas ett logiskt samband mellan de två nämligen. I en artikel som vi hittar i Aftonbladet kan vi läsa att tungmetaller som koppar, sprutas på ekoviner. Enligt en professor i systemekologi vid SLU i Uppsala är det praktiskt omöjligt att odla vin utan bekämpningsmedel, och när man inte får använda syntetiska bekämpningsmedel är man tvungen att använda tungmetaller för att dessa är mer naturliga, men farligare, mindre effektiva samt kvarliggande i jorden efteråt. Inte så bra alltså.

Intresset ökar
Enligt en artikel i Barometern så ökar intresset för bra råvaror och närodlade produkter, men ändå väljer många att köpa importerad mat. Det handlar framförallt på gapet mellan producent och konsument, som ska överbryggas med matutställare från lokala gårdar runt Kalmar. Om man får fler att handla från lokala bönder så gynnar det regionen men det är också bättre för klimatet och miljön om man inte köper importerade saker, som redan finns att köpa i Sverige. Matsvinnet måste ner dessutom, och det kan det om man börjar köpa mer av det som finns producerat i ens närområde i stället för att köpa storpack och sedan inte äta upp allt.

Om man läser vidare i MVT kan vi få råd från en kock för att få ett så gott resultat som möjligt, i dubbel bemärkelse, när vi lagar mat. Bra råvaror är nyckeln, säger kocken och menar vidare att det är just är kvaliteten på de varor man använder samt den tid man lägger ner som avgör hur maten blir. Om du ska ha middag för vänner och familj kan du göra i ordning ganska mycket av maten redan innan, genom att förbereda kött eller röror, pajskal och liknande. En god vinsås kräver vidare ett riktigt kraftigt och smakrikt vin, inget som går av för hackor alltså.

Mer vegansk mat på menyn

Den veganska trenden blir allt tydligare. Bland annat kan vi se hur etablerade restauranger som exempelvis Mosebackes Södra Teatern numer erbjuder en vegansk rätt som huvudrätt medan en får välja till kött eller fisk om man önskar.

Även Växthuset som på sommaren håller till på Trädgården är en rakt igenom vegansk restaurang – där har man helt och hållet valt bort kött. Även krögarna från koncernen F12 har riktat in sig på en mer vegansk mathållning, de har till och med öppnat restaurangen Mother där man utgår från köttfria rätter snarare än tvärtom. Och när det kommer till snabbmat har Hamburgerkedjan Max valt att ta fram så många vegetariska rätter som kötträtter.

Tids nog kommer även köttätare äta mer vegansk mat Självklart kommer denna mathållning att påverka även köttätare i sin vardag – det är bara en fråga om när. Och för många som säger “jag älskar kött och kommer aldrig sluta äta kött” handlar det om en tro att vegansk mat enbart innehåller salladsblad. Vi har nog alla hört uttrycket “kaninmat”? Men vegansk mat innehåller mycket gott och det är ofta som köttet blir onödigt, det behövs helt enkelt inte. Vill du testa mer vegansk mat? Här är några rätter som rekommenderas:

Linscurry med kokosmjölk och lime: En enkel rätt där du blandar curry, tomat och oksmjölk tillsammans med ingefära, samal oelek och linser. Du kommer inte ens inse att den är vegansk tack vare den goda smaken.

Grillade spett: Nu när vårsäsongen är igång är det härligt att grilla maten, och det går lika bra att göra veganskt som med kött. Lök, Svamp, Grönsaker tillsammans med en limesås är hur gott som helst!

Vegansk majsvåffla: Vanliga våfflor är vegetariska men om du vill få de att bli både nyttigare och vegansk kan du välja att göra våfflor utan ägg och mjölkprodukter, och istället använda majsmjöl och kikärtor. Till det har du råröda bär, hur gott som helst!

Gör favoriträtterna nyttigare

Det behöver inte vara så svårt att äta nyttigare. Istället för att sluta äta allt det där som du älskar kan du istället skapa nya versioner av denna mat, genom att enkelt byta ut vissa råvaror mot andra. På så vis kan du fortfarande äta din favoritmat – fast den är nyttigare!

Genom att byta ut mindre nyttiga råvaror mot nyttiga och goda råvaror kan du enklare få en nystart mot ett nyttigare iv, utan en större ansträngning!

Mer protein och grönsaker
En av bovarna i många maträtter är att de innehåller mycket snabba kolhydrater, så som pasta, ris, potatis och mjöl. Tur är väl då att Mitt Kök Expressen har gått ut med en lista på flera favoriträtter som du nu kan göra nyttigare, genom att just byta ut dessa ingredienser mot nyttigare saker. Gillar du pannkakor så kan du skatta dig lycklig, genom att skippa det klassiska receptet och istället göra mumsiga pannkakor på fiberhusk, ägg och mandel- eller kokosmjöl kan du frossa med godare samvete. Är lasagne din grej kan du byta ut lasagneplattorna av pasta mot tunt skuren aubergine eller zucchini. Är spaghetti en favorit kan du även där byta ut spaghettin mot tunna strimlor zucchini. För att skippa riset kan du riva blomkål och stek i en stekpanna, det är riktigt gott till wooken, kycklingrätten eller vad man nu äter det till. Är du som Håkan i Sunes sommar, det vill säga att du bara fullkomligt älskar potatis så vet du säkert också att potatis inte är speciellt nyttigt. Men, det går att byta ut potatisen mot blomkålsbuketter eller broccolibuketter. Det smakar bra, men inte likadant som potatis såklart. Vill man bli nyttigare får man göra lite uppoffringar, men det betyder inte att man behöver förändra precis allt!

Om bröd är det bästa du vet
En av de svåraste sakerna för många att motstå är ett riktigt gott bröd. Eftersom mjöl av olika slag ofta inte är speciellt nyttigt så är detta inte heller speciellt bra för formen. Men då kan du baka nyttiga och njuta av goda fröknäcken istället.

Superfood

Superfood kallas mat som är extra näringsrik och närigstät, proppfull med härliga vitaminer, mineraler och antioxidanter! Sånt som gör att man mår bra helt enkelt. I dagens samhälle, med föroreningar, snabbmat och stress kan det vara svårt för oss att ge kroppen all den näring som den behover. Genom att äta superfoods så hjälper vi oss själva att må lite bättre och underlättar i kroppens arbeta att hålla oss friska och energifyllda.

Spirulina
Spirulina är en blå-grön alg som lever i sötvatten och har en enorm förmåga att fånga upp solens energi. Detta gör att den är en av naturens näringsrikaste livsmedel, full av klorofyll och fosfor. Spirulina är även en god källa för vitamin B12, järn, vitamin E, kalcium, magnesium och en komplett protein, vilket gör den till ett extra bra tilskott för vegetarianer och veganer. Genom att regelbundet konsumera spirulina så bygger man upp sitt immunförsvar, skyddar levern och hjälper även matsmaltningen att fungera optimalt. Här på Visthuset så använder vi Spirulina i vår supersmoothie ”Husets Gröna” och även i de mumsiga gröna energibollarna.

Maca
Macaroten växer högt i Anderna i Peru och Bolivia och har använts av Inkafolket i tusentals år för att öka styrka och uthållighet. Liksom alla superfoods så är macapulvret väldigt näringsrikt och innehåller bland annat vitamin B1, B2, B12, C och E, samt mineraler så som kalcium, fosfor, zink, magnesium och järn. Så för att få extra energi och stärka immunförsvaret på samma gång så ha lite macapulver i nästa smoothie.

Rå kakao
Ännu en produkt fullproppad med nyttigheter, över 300 kemiska enheter, vilket gör den till en av de mest komplexa och näringsrika födoämnena som finns. Förutom antioxidanter, nyttiga fetter, proteiner och vitaminer så innehåller den också betydande mängder av magnesium, kalcium, järn, kalium, fosfor, krom och olika B vitaminer. Rå kakao kan anvandas till exempelvis i smoothies och i raw food ”bakning”, såsom energibollar eller raw energy bars. Mums!

Rawfood

Raw food är en kost baserad på frukt, grönsaker, rotsaker, nötter, frön och torkade frukter som inte hettas upp över 42 grader. På så sätt bevaras maximalt med näring och enzymer.

Ökad livskraft
Kallpressade oljor, alger, superfoods, skott och groddar förekommer också inom raw food. Raw food sägs vara kosten som bevarar din ungdom, tar fram ditt allra vackraste jag och fyller ditt liv med livskraft.

En livsstil
Raw food har gått från att vara en ”ny trendig diet” i början av 2000-talet till något som är accepterat som ett livsstilsval. På samma sätt som man kan välja att vara vegetarian eller vegan så kan man säga att man äter raw.

Vi har raw food
Det kan fortfarande vara svårt att hitta alternativ om man äter ute som inte innebär en ”vanlig” sallad. Det vill vi ändra på! Vi har alltid ett par alternativ på var meny som är Raw. Till exempel en härlig pizza och en tricolore pasta. Men det går självklart lika bra att äta rawfood utan att följa nån strikt diet, bara för att det är så himla gott och bra för dig!

Fritt från mejeriprodukter och gluten
Raw food är naturligt fri från mejeriprodukter och gluten så den går bra att äta om man har allergier.

Utöver vår matmeny så har vi även energibollar, cashewrutor och smoothies som funkar alldeles utmärkt som fika eller mellis. I butiken säljer vi även RAW bars och våra egna raw food kex. Mums!

Vi vill inspirera till att man ska kunna utforska konceptet raw food.
Böcker om raw food på svenska
Raw Food: ett lattare liv pa tre veckor – Erica Palmcrantz Aziz
Pigg och glad med RAW FOOD – Vibeke Amdisen
Raw food pa svenska – Erica Palmcrantz och Irmela Lilja
Raw food med tva detox veckor – Ulrika Davidsson
Karins grona varld: Livsstil & Raw Food – Karin Haglund
Den galna sexiga dieten – Kris Carr

Det finns även en uppsjö av böcker om Raw food på engelska.
Rawfoodkex
Innehåller linfrön, vita och svarta sesamfrön, pumpakärnor och havssalt. Kexen är torkade i torkugn på 42 grader, då behåller man massor av näring som gör gott i magen.

Ekologiskt

Det finns många fördelar med att konsumera ekologiska produkter. Både för den egna hälsan och för miljön i stort.

Här på Visthuset använder vi KRAV-märka produkter, vilket innebär att livsmedlen producerats med extra hänsyn till djur och natur. Alla de 4000 KRAV-gårdar som finns i Sverige kontrolleras minst en gång om året. Idag finns ca 6200 KRAV-märka produkter och fler än 2000 KRAV-certifierade livsmedepsföretag, butiker och restauranger enligt KRAVs hemsida*. Vi är stolta att vara en av dessa!

Naturlig produktion
Ett KRAV-godkänt jordbruk bygger på att hålla produktionen så naturlig som möjligt. Inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO) får förekomma. Även djuren ska ha det så bra som möjligt och kunna bete sig naturligt, vilket innebär att vistas ute, beta fritt i hagar och ha gott om plats. Det får inte heller användas hormoner och antibiotika på ekologiska gårdar, något som tyvärr blir allt vanligare på konventionella gårdar.

Få tillsatser
Även den färdiga produkten ska vara naturlig, inga syntetiska aromämnen, smakförstärkare eller färgamnen får förekomma i KRAV-produkter. Av de 300 tillsatser som är tillåtna i Sverige så tillåter KRAV ca 25. Eftersom de frukter och grönsaker som odlas ekologiskt inte blir utsatta för konstgödsel så är de ofta mindre, beroende på mindre vatten, men istället mycket mer smakrika och innehåller också mer vitaminer och mineraler.

Ekologiska produkter är alltså bra för djuren, bra för naturen och bra för oss konsumenter!

Pumpasoppa med chili & kokosmjölk

4 port

1 kg pumpa butternut eller muskat
300 gr morot
1 msk riven ingefära
1 bit citongräs
1 vitlöksklyfta
1 lime saft och skal
1 röd chili
2 msk olja
5 dl vatten
2 msk buljong
2 dl kokosmjölk
Salt och peppar efter smak

Så här gör du
Skala pumpan och gröp ur kärnhuset. Dela pumpan och moroten i mindre bitar. Dela citrongräset i mindre bitar och mixa det tillsammans med oljan, vitlökskyftan, ingefäran och chilin till en slät pasta. Fräs nu kryddpastan i en stor kastrull och lägg sedan ner moroten och pumpan och låt den få lite färg. Slå på vatten, buljong och lime. Låt puttra tills pumpan och moroten är mjuka, mixa soppan slät och tillsätt kokosmjölken. Koka upp och smaka av.

Häll upp i fina soppskålar och garnera med pumpakärnor eller några andra fina frön.

Blackbeanburger

4 portioner
400 gr kokta svarta bönor
0,5 gul lök, finhackad
2 st vitlöksklyftor, riven
1 dl avorioris
0,5 msk spiskummin
1 tsk mald fänkål
1 nypa chiliflakes
1 tsk mald kummin
3,5 dl vatten
2 msk maizena
1 tsk salt
olja

Så här gör du
Fräs gul lök och vitlök i olja. Tillsätt spiskummin, fänkål, chiliflakes, kummin och avorioris. Slå på vattnet och koka riset helt klart. Kyl ner riset och mixa i matberedare. Lyft ur riset och mixa sen bönorna. Blanda ihop riset med bönorna för hand och tillsätt saltet och maizena, smaka av. Tillsätt eventuellt mera kryddor och salt. Forma till 
burgare á 120 gram.

Hetta upp olja i en stekpanna och stek burgarna tills de fått fin färg. Kör in dem i ugnen och baka klart i 150 grader värme i ca 10 minuter.

Tillbehör
Kålslaw
3 st blad savoykål
1 st äpple
0,5 st fänkål
0,5 st rödlök (i båtar)
0,5 dl majonäs
0,5 dl crème fraiche
1 msk dijon
salt, svartpeppar

Strimla grönskerna och blanda med majonäs, crème fraiche och dijonsenap. Smaka av med salt och peppar.

Paprika & chilidip
2 dl majonäs
2 msk ajvar relish
0,5 msk paprikapulver
0,5 tsk torkad chiliflakes
1 st vitlöksklyfta, riven
salt

Blanda samtliga ingredienser och smaka av. Tillsätt gärna mer chili för mer hetta.

Hur mycket vatten ska man dricka?

En fråga som det ofta pratas om är gällande hur mycket vatten man bör dricka varje dag. Frågar du folk kan du nog få lika många svar som det finns dryckesvarumärken i butikerna. Att vatten är livsnödvändigt är det ingen tvekan om. Vi kan vara utan mat i många dagar, men utan vätska klarar vi oss inte länge. En vuxen människa består av cirka 60 procent vatten, och för en nyfödd är den siffran otroliga 80 procent. Vattnet lämnar vår kropp genom avdunstning, att vi reglerar kroppstemperaturen genom att svettas ut det, och via urinen som hjälper oss att bli av med slaggprodukter och reglera saltbalansen i kroppen. Vi måste därmed tillföra vatten till kroppen, men hur mycket vatten bör man dricka?

Kan man dricka för mycket?

Många i dag lever efter principen ju mer desto bättre när det gäller vattendrickande, och det är också så vi fått lära oss. Medier ger ofta råd om att vi ska dricka mycket för att inte riskera vätskebrist. Många går runt och bär på en vattenflaska som de konstant klunkar ur under dagen, något som framför allt blev populärt under 80-talet. Men faktum är att övervätskning inte alls är speciellt bra för oss. Om det inte rör sig om enorma mängder kan vi i regel kissa ut överskottet, men njurarna har också en maxkapacitet för hur mycket de kan utsöndra per dygn, och om vi ständigt dricker och kissar så kan vi också störa balansen i kroppen.

Akutmottagningarna har flera fall om året med människor som är vattenförgiftade, exempelvis långdistanslöpare som dricker stora mängder vatten innan ett lopp. Kroppen kan inte lagra vatten, och därför är det bättre att dricka lite och ofta när man tränar. Vattenförgiftning innebär en rubbning i elektrolytbalansen vilket betyder att man har saltbrist. Mängden vätska i blodet är för stor och natriumhalterna späds ut. Detta kan bland annat leda till ödem i hjärnan, vilket är livshotande.

Hur mycket vatten ska man dricka?

Många vill ha en siffra för hur många liter vatten eller hur många glas vatten man bör dricka om dagen, men riktigt så enkelt är det inte. Det beror på faktorer som hur varmt det är, om man rör sig mycket eller bara ligger på soffan, hur mycket man väger och hur mycket vätska man får i sig i övrigt. Mycket av det vatten vi får i oss kommer nämligen från annat vi dricker och äter under dagen. Vi kollade med företaget http://vattentornet.com som tillverkar och erbjuder vattenmaskiner vad deras råd är. Även om det som sagt varierar mycket är grundregeln 1,5 – 2 liter per dag för en vuxen person enligt Vattentornet.

Huvudvärk är ett vanligt symptom på vätskebrist och vid svårare fall drabbas man av minskad urinmängd, uttorkade slemhinnor, insjunken hud och trötthet. Det är dock ovanligt att vuxna människor som är friska får i sig för lite vatten. Att hålla koll på urinen är ett bra sätt för att undvika vätskebrist. Så länge den inte är mörk och koncentrerad så får man i sig tillräckligt med vatten. Det bästa är att dricka när man är törstig, och kanske tänka lite extra på vattenintaget om det är väldigt varmt eller om man är fysiskt aktiv. Men vuxna har generellt också ganska bra tolerans för slarv – vi kan dricka lite för mycket eller lite för lite utan att det är medicinsk farligt. Så tänk inte allt för mycket på vattenkonsumtionen, den klarar sig oftast själv.